Skillnaden mellan väst och östberlin
•
Östtyskland och Östberlin under kalla kriget
Den 9 november öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst.
Bild:
Karta som visar Berlins delning under kalla kriget (). I högra hörnet är Berlins läge i Östtyskland (DDR) markerat.
Tyskland och Berlin i krigets kölvatten
I februari , då Nazityskland i stort sätt var besegrat, möttes USA:s president Franklin D Roosevelt, Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och Sovjets ledare Josef Stalin i Jalta på Krimhalvön. Syftet med mötet - vilket har gått till historien som Jaltakonferensen - var bland annat att komma överens om hur det besegrade Tyskland skulle administreras och delas upp efter andra världskriget. Dessa frågor togs även upp vid Potsdamkonferensen i juli då ledarna återigen möttes. Men vid detta möte representerades USA av den nytillträdde presidenten Harry S Truman, då Franklin D Roosevelt avlidit under våren
Berlin delas in i fy
•
Östberlin
Östberlin var ett inofficiell beteckning på den östra delen av Berlin, som efter andra världskrigets slut utgjorde den sovjetiska sektorn samt – plats huvudstad inom Östtyskland. Östberlin var dem facto huvudstad i Östtyskland, men plats en sektion av fyrsektorstaden Berlin samt därmed underställt de fyra segrarmakterna ifrån andra världskriget. Östberlins ställning eller tillstånd var enstaka del från Berlinfrågan.
När Öst- samt Västtyskland återförenades blev Berlin åter ett enad tätort, och formellt även detta återförenade Tysklands huvudstad.
Östberlin inkluderade områden som Mitte, stadens nygamla centrum samt Prenzlauer fjäll, som utvecklades till ett av Berlins mest trendiga och ungdomliga stadsdelar dem närmaste år efter
Historia
[redigera | redigera wikitext]Efter andra världskriget delades Berlin inom fyra sektorer av dem fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike samt Sovjetunionen. Berlin hamnade beneath specialstatus, den så kallade fyramaktsstatusen, samt skulle styras gemensamt från den Allierade kommendanturen. Utvecklingen i detta kalla kriget ledde emellertid snart mot en delning av Tyskland och likaså en delning av Berlin där dem tre västsektorerna slogs samman till Västberlin och dem
•
Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland
Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland eller tysk-tyska relationer, tyska innerdeutsche Beziehungen eller deutsch-deutsche Beziehungen, är ett samlingsnamn för de politiska, ekonomiska, kulturella och mänskliga kontakterna mellan Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) och Östtyskland (Tyska demokratiska republiken, DDR) under Tysklands delning i två separata stater
Relationerna mellan de två tyska staterna var under lång tid icke-existerande, inte minst som en följd av den västtyska Hallsteindoktrinen. talets Ostpolitik under Willy Brandt förbättrade dock relationerna. Praktiskt visade sig detta genom Grundfördraget som reglerade staternas förhållanden och underlättade för medborgarna.
Kalla kriget och kyliga relationer
[redigera | redigera wikitext]Tyskland blev vid andra världskrigets slut ockuperat av de allierade segermakterna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Efterkrigstidens politiska spänningar mellan öst och väst, i det s.k. kalla kriget, gjorde att två tyska stater bildades, knutna till var sitt maktblock; de västliga ockupationszonerna bildade den 23 maj Förbundsrepubl