Så här röstade kommunerna

•

Så här röstade kommunerna inom valet

Söndagkvällen blev sen på grund av oss liksom följde valvakan, men ej blev oss mycket visare av resultatet. Trots för att utgången satte landet inom en situation som fanns än mer otydlig såg sig flera partier vilket vinnare. dock hur äger förändringen egentligen sett ut om oss jämför tillsammans med förra valet? Och hur röstade landets kommuner? samt finns detta andra socio-ekonomiska faktorer likt tycks artikel relaterade mot röstmönstret? Jag har därför laddat ner all statistik från Valmyndigheten* för för att se hur kommunerna röstade till riksdagen i valet. Det existerar viktigt för att komma minnas i bota den utvärdering som följer att jag tittar vid kommunnivå samt inte hur enskilda individer röstat. Dessutom ska man komma minnas att inom vissa kommuner bor detta fler väljare än inom andra.

För varenda parti kommer jag för att visa kartor på hur kommunerna röstade till riksdagen, men även hur siffrorna förändrats sedan Jag kommer att titta om partierna vann alternativt förlorade andelar av rösterna där dem redan plats starka inom valet Dessutom kommer jag se hur resultaten ”andel röster inom valet ” samt ”förändring i andel röster mellan ” (och här menas procentandelar) relateras mot följande socio-ekonomiska faktorer:

Hä

•

Kakor på

Snabba fakta

Senast uppdaterad:

I det senaste riksdagsvalet deltog 84,2 procent av dem som fick rösta. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med Även valdeltagandet i valen till kommun- och regionfullmäktige minskade.

Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var , då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under och talen och nådde som lägst 80,1 procent

Tabellinnehåll
Valdeltagande i riksdagsval, procent	90,8	91,8	90,7	91,4	89,9	86,0	86,7	86,8	81,4	80,1	82,0	84,6	85,8	87,2	84,2
Valdeltagande i regionfullmäktigval, procent	90,7	90,5	89,2	89,8	88,0	84,2	84,0	84,3	78,1	77,5	78,8	81,0	82,4	83,7	80,2
Valdeltagande i kommunfullmäktigval, procent	90,5	90,4	89,0	89,6	87,8	84,0	84,3	84,4	78,6	77,9	79,4	81,6	82,8	84,1	80,5

Därefter vände trenden och det blev återigen blivit allt vanligare att rösta i riksdagsvalet. Det ökade i fyra på varandra följande val, men i det senaste valet minskade valdeltagandet, och blev

•

Så röstade kommunerna i EU-valet

S har ett lägre stöd i kommuner med högre inkomster, högre andel högutbildade och där det är en högre befolkningstäthet (stad). De har ett högre stöd i kommuner med en högre andel arbetslösa, en högre andel unga och där man tog emot fler flyktingar per invånare under flyktingvågen Däremot är det inte generellt sett en högre andel utrikes födda i dessa kommuner. Detta är samma mönster som vi ser för kommuner där SD också har ett högre stöd.

M, MP och till viss del även L har stöd i kommuner som har högre inkomster, högre andel högutbildade och där man bor tätare (stad). De har en lägre stöd i kommuner med fler arbetslösa och där man tog emot fler flyktingar under flyktingkrisen.

Det är svårt att hitta något generellt mönster för kommunerna som i högre grad röstade på KD, men de har ett något starkare stöd i kommuner med en mindre befolkning och där det finns färre arbetslösa.

C har sitt starkaste stöd på landsbygden i kommunder där befolkningsutvecklingen har varit svagare över tid.

Slutligen V har ett starkare stöd där fler flyktingar togs emot under flyktingkrisen och en svagare stöd i kommuner där inkomsterna är högre. De har också ett st