Hur sker ett radioaktivt sönderfall
•
Radioaktivitet.
Radioaktivitet upptäcktes inom slutet från talet från Henry Becquerel. Marie Curie är även ett från de stora namnen inom upptäckterna kring radioaktivitet. Dessa två fick dela vid nobelpriset inom fysik på grund av sina upptäckter.
Bild: Kuebi / Public Domain
Radioaktivitet kallas den process då atomkärnan spontant sönderfaller samt avger strålning. Det beror på för att atomkärnan innehåller för många energi till att den ska existera stabil. Dessa atomer kallas instabila alternativt radioaktiva. varenda grundämnen ovan atomnummer 82 är instabila, men dem flesta andra grundämnen äger någon isotop som existerar radioaktiv.
Joniserande strålning.
Strålning som träffar bort elektroner från atomerna den passerar så för att joner bildas, kallas joniserande. Den joniserande strålningen är kapabel komma från:
1. Partikelstrålning: Ämnen vars atomkärnor faller sönder och då sänder ut partiklar. Denna strålning kallas alfastrålning alternativt betastrålning. Betastrålningen kan artikel negativ alternativt positiv, dock vanligtvis tas enbart den negativa upp i elementär atomfysik.
2. Elektromagnetisk strålning: den elektromagnetiska strålningen med allra högst energi, röntgenstrålning samt gammastrålning, existerar joniserande.
•
Radioaktivt sönderfall och halveringstid labb
Fråga 2
Ange det algebraiska funktionsuttrycket för kurvan som GeoGebra tagit fram. Är denna typ av kurva en typisk modell för radioaktivt sönderfall? Använd funktionsuttrycket för att bestämma ett värde på kärnornas halveringstid.
Funktionen på GeoGebra:
f(x)= 67,44*0,85x
Detta är en exponentialfunktion i formen y=Ca^x där C är starttalet, a är förändringsfaktorn och x är tiden
Halveringstiden för antalet kast (inte tiden)
N= N_0*(1/2) ^t/T
där N_0 är starttalet, t är tiden och T är halveringstiden
Enligt diagrammet gäller
N_0 = 60
N= 11
t= 10
Sätter man in dessa värden i sambandet
11=60*(1/2)^10/T (dividera med 60)
eller 0,=
Logaritmera båda leden
lg( 0,)=lg( )
Enligt logaritmlagen lg() = b*lg(a)
lg(0,) = lg(0,5) multiplicera med T och dividera med lg()
T=
Nu kan jag alltså ta reda på T
Eller vad är det jag ska göra?????
•
Radioaktivt sönderfall
Kims stol verkar ganska vinglig och instabil! Och nu gick den sönder! Hur gick det, Kim? Instabila föremål går oundvikligen sönder förr eller senare. Men visste du att instabila atomer också kan falla sönder?
Ta den här kolatomen. I mitten har den en kärna som består av sex protoner och sex neutroner. Kärnkrafterna som håller ihop protonerna och neutronerna är välbalanserade, så atomens kärna förblir oförändrad. Det är en stabil kärna. En stabil kärna är som en mycket robust stol – den går inte plötsligt sönder!
Titta nu på den här atomen: den har sex protoner, så det är också en kolatom! Men i stället för sex, finns det åtta neutroner i kärnan – alltså fjorton partiklar allt som allt. Det här är en variant – en annan isotop – av kol, som kallas kol Det ökade antalet neutroner orsakar en obalans i krafterna inuti kärnan – kärnan är instabil. För att uppnå ett balanserat, stabilt tillstånd måste atomen bli av med överflödig energi – så den bryts ner spontant.
Kärnan i den här instabila moderatomen förändras och producerar en ny dotteratom. Vi kallar den här spontana nedbrytningen av atomkärnan radioaktivt sönderfall. Vanligtvis sker radioakt