Skydd på vatten

EU:s medlemsländer ska enligt vattendirektivet säkerställa erforderligt skydd för vatten­resurser som försörjer fler än 50 personer eller har ett uttag som är större än 10 m3 per dygn. Men exakt vad som menas med erforderligt skydd specificeras inte i direktivet och medlemsländerna har fått stor frihet att avgöra om ett särskilt skydd behövs och hur det i sådana fall ska utformas. I Sverige är det vanligt att inrätta ett vattenskyddsområde med stöd av miljöbalken. Inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattentäkten på kort och lång sikt. Man vet att man befinner sig inom ett vattenskyddsområde när man ser de karaktäristiska gula skyltarna.

Men vattenskyddsområden finns inte fastställda för alla vattentäkter utan bara för cirka 75 procent av grundvattentäkterna och 40 procent av ytvattentäkterna. Många vattenskyddsområden är dessutom gamla och behöver omarbetas för att ge ett bra skydd. Just nu granskar EU-kommissionen Sveriges genomförande av vattendirektivet och bland annat tittar de närmare på hur Sverige arbetar med att skydda sina viktigaste vattentäkter.

Dricksvattenförsörjningen utred

•

Dricksvatten och vattenskydd

Övriga aktörer med ansvar för dricksvatten

Kommuner

Huvudman för dricksvattenproduktionen är vanligtvis den tekniska förvaltningen i kommunen. De har ansvar för att dricksvattenverken och dricksvattnet uppfyller de kvalitetskrav som gäller. Huvudmannen ansvarar även för att vattenskyddsområden inrättas för kommunala vattentäkter. Varje kommun har information om sin egen dricksvattenproduktion och dricksvattenkvalitet. Svenskt Vatten är branschorganisation för de kommunala dricksvattenproducenterna.

Den kommunala miljönämnden har kontrollansvar för dricksvattenanläggningar och har tillsynsansvar för vissa miljöfarliga verksamheter. Nämnden är prövningsmyndighet i frågor om tillstånd till exempel tillstånd för hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.

Kommuner kan besluta om att inrätta vattenskyddsområden.

Länsstyrelser

Länsstyrelserna kan besluta om att inrätta vattenskyddsområden och är tillsynsmyndighet över större vattentäkter och vissa miljöfarliga verksamheter.

Andra aktörer

Livsmedelsverket, samordnar livsmedelskontrollen i landet och ger ut föreskrifter om dricksvatten som omfattar större dricksvattenanläggningar. Livs

•

Beslutsmodell för skydd av dricksvatten

Vid prövning från små avloppsanläggningar rekommenderar ocean nedanstående beslutsmodell för skydd av dricksvattentäkter. Modellen äger tagits fram med stöd av SGU (SGU sektion 1, ). Beslutsmodellen existerar avsedd på grund av markbaserade avloppsanläggningar, såväl infiltrationer som otäta markbäddar. Resonemangen kring skyddsavstånd för markbaserade anläggningar förmå vara tillämpliga även till andra typer av avloppsteknik, till modell då infiltration används liksom efterpolering efter ett minireningsverk.

Beslutsmodellen bör endast användas på grund av att uppskatta skyddsavstånd på grund av dricksvattentäkter vilket försörjer en eller en fåtal hushåll. Större vattenuttag kräver mer noggranna undersökningar.

Avloppsanläggningar ska såsom huvudregel inom största möjligaste mån lokaliseras så för att dricksvattentäkter ej ligger inom strömningsriktningen ifrån infiltrerat avloppsvatten, se segment Grundprinciper till lokalisering.

Skillnaden inom utformningen mellan bergborrade brunnar och grävda brunnar utför att riskerna för kontaminering skiljer sig åt. Beslutsmodellen är därför uppdelad inom två delar – sektion A på grund av bergborrade brunnar och sektion B på grund av grävda brunnar.

Dokumentationen av hur bedömni