Kvinnligt naturväsen
•
Lista över varelser i nordisk folktro
Inom den nordiskafolktron har det funnits mängder av olika, övernaturliga väsen varav somliga ansågs farliga och användes för att varna och skrämma folk, framförallt barn från farliga platser, medan en del andra, mer vänliga väsen kunde visa sin hjälpsamhet om man lydde deras råd och behandlade dem väl.
Olika väsen, fenomen och magiska föremål inom nordisk folktro
[redigera | redigera wikitext]Dessa består av en mängd olika gestalter som kan indelas efter deras egenskaper och speciella särart. Dels består de av ensamstående eller kollektiva väsen. De som råder över naturens tillgångar är i regel självständiga varelser som kallas rån - såsom skogsrået, gruvrået m. fl. Även näcken liksom bäckahästen är ett rå. Dödsväsen är avlidna, ensamma personer som av olika skäl går igen.
Till de kollektiva grupperna hör trollen liksom bland annat dvärgar, diser, älvor och alver. Människans miljö ansågs vara fylld av både synliga och osynliga varelser som kunde påverka deras vardagliga livsförhållanden. De fanns hemma på gården, i skogen eller ute på fiskeläget. Även kyrkan hade sina figurer i form av helgon och demoner. Ibland tog man hjälp av m
•
En sida ifall älvor samt andra naturväsen i svenska folksägner
Älvorna är små vitklädda kvinnliga skönheter som dansar i månskenet. De bor i våra skogar alternativt i källor eller älvar. Man förmå se ringar i gräset, frodigt gräs som sticker av mot omgivningen där de besitter dansat. Sådana ringar kallas älvdanser alternativt häxringar.
En senare tradition är att älvorna hör tillsammans med blommor och för att varje växt har sin älva.
Nymfer förekomer inte inom den nordiska mytologien, dock är släkt med älvorna. Det fanns nymfer inom vattendrag, inom havet, inom träden samt i bergen.
Hyllemor är en kvinnlig ande vilket håller mot under fläderträdet.
Feer är övernaturliga kvinnliga väsen. De förekommer inte inom den nordiska folkdiktningen, dock är vanliga i keltiska och franska folksagor. detta finns både onda samt goda feer. Vi äger blivit bekanta med begreppet genom folksagor från dessa länder, t ex Törnrosasagan.
•
Sjöjungfru
Sv. Havsfru alt Sjörået.
Det förekommer två varianter av sjöjungfru, hon i havet som även kallas Havsfrun, och hon i sjöarna som även kallas Sjörået.
Havsfrun
Havsfrun är folktro ett rå, ett kvinnligt naturväsen som tros råda över vattnets krafter och bor i havet.
Havsfrun tänktes som en vacker och erotiskt tilltalande kvinna med fiskstjärt som förr lockade sjömän i fördärvet med sin vackra sång.
Ursprungligen ansågs dessa väsen ha en kvinnas huvud och byst och fågels kropp (sirener), med tiden ändrades bilden till ett väsen bestående av hälften kvinna, hälften fisk.
Sjörået
Sjörået är i svensk folktro ett naturväsen som har ett ihålig ryggen och långt hår som hon gärna kammar och hon vakar över insjöarna.
Sjörået tros också hålla sig med kreatur, som kallas sjönöt eller sjökreatur. Dessa tros kunna uppträda som randiga kor som betar i strandkanten, men också som abborrar eller gäddor i sjön. Den som fångar en riktigt stor gädda får se upp så att det inte är sjöråets skällko som fångats.
Om man ser sjörået hänga tvätt på en holme så tros det förebåda oväder, enligt folktron.
Genom att dela med sig av sin matsäck till sjörået tros man få god